Carina Burman (f. 1960) är författare och litteraturforskare. Hon är oavlönad docent i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet och arbetar främst som fri litteratör.
Carina föddes på söder i Norrköping och växte sedan upp strax intill Östra Eneby kyrka. Efter gymnasiet flyttade hon till Uppsala för att studera humaniora och inledde snart forskarstudier. År 1983 gifte hon sig med studiekamraten Lars Burman (sedermera överbibliotekarie vid Uppsala universitet) och familjen utökades så småningom med tre barn (numera vuxna).
Carina disputerade våren 1988 vid litteraturvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet på Vältalaren Johan Henric Kellgren, en retorikavhandling innan retorik egentligen var ett ämne, och arbetade sedan några år som lektor i litteraturvetenskap. Hösten 1993 debuterade hon som skönlitterär författare med romanen Min salig bror Jean Hendrich. Liksom avhandlingen handlar den om Kellgren. Under nittiotalet kom flera romaner, däribland Den tionde sånggudinnan (1996).
Några år efter debuten lämnade Carina undervisningen, men fortsatte att forska. Detta ledde senare till biografiskrivande. Hennes första biografi var Bremer. En biografi (2001), och sedan följde K.J. En biografi över Klara Johanson (2007), Djävulspakten. Om Gösta Ekmans liv och konstnärskap (2011) samt senast Bellman. Biografin (2019).
Forskning och romanförfattande har ofta gått hand i hand för henne. Debutboken har sina rötter i avhandlingen och såväl Den tionde sånggudinnan som de tre böckerna om bästsäljarförfattarinnan och detektiven Euthanasia Bondeson är inspirerade av forskningen om Fredrika Bremer. Carinas senaste roman, God natt Madame (2021) handlar om Bellmans goda vän Anna Charlotta von Stapelmohr, och tanken på romanen föddes under biografiarbetet.
Carina läser mycket och har ända sedan tonåren tyckt om deckare. Detta intresse är bakgrunden till hennes senaste bok, Drottningar och pretendenter. Om guldålderns deckarförfattarinnor, som utkommer i april 2023.
Upptakten till författarskapet ägde rum i den lilla byn Asciano utanför Pisa, där Carina skrev sin första roman. Under flera längre perioder har hon vistats utomlands, däribland i Åbo, Pisa, Wolfenbüttel, Grèz-sur-Loing, Cambridge, Padua och Rom. Rom har länge varit en fast punkt, vilket ledde till Vi romantiska resenärer. Med Ellen Rydelius i Rom (2016), som delvis är en biografi över Rydelius, delvis en studie av dennas guideböcker och staden Roms förändringar under 1900-talet.
Bland intressena utanför det litterära märks musik, resor, ruiner, tidskrävande matlagning (särskilt italiensk och indisk), löpning, olika slags dans (särskilt zumba), teater och stumfilm. Carina läser gärna och mycket: samtidslitteratur, klassiker och deckare.
Carina är bosatt i centrala Uppsala och har sommarstuga utanför Norrköping.
En av de platser jag alltid återkommer till är staden Rom. Under min första längre vistelse där påbörjade jag Rombloggen, som jag sedan återvänt till vid flera tillfällen. Bloggen består av dagsintryck och promenader i Rom, men kan också fungera som ett slags guidebok. Ett resultat av bloggen blev också boken Vi romantiska resenärer (2016), som handlar om guideboksförfattaren Ellen Rydelius och stadens förändringar under 1900-talet.