// you're reading...

Hela alltet

På vägen till Ostia

En dag under senaste Romvistelsen råkade vara min födelsedag. På sin födelsedag får man göra roliga saker, och redan att vara i Rom var ju roligt. Dagen inleddes med att springa på Gianicolo (samma runda som 2015) och njuta av utsikten. Sedan skrev jag klart en artikel, samlade ihop mina prylar och begav mig mot Ostia. Där har jag inte varit på länge. 

Dragon med hund

Jag började med att ta bussen mot stationen Piramide / Ostiensis / Porta San Paolo (kärt barn har många namn), men hoppade av en hållplats i förväg, för jag fick plötsligt lust att besöka Protestantiska kyrkogården. Där gick jag en runda till favoriterna och njöt av lugnet. Det blir en alldeles särskild stillhet, där i Cestiuspyramidens skugga. Jag hälsade på en katt och tittade till den tjugoettårige dragonen Deverux Plantaget Cockburn. På gravmonumentet ligger han i full uniform, nonchalant lutad på ena armbågen, med en bok i handen och sin knähund bredvid sig. Den gossen tilltalar min fantasi. 

Sorgens ängel. Ett av de mest besökta gravmonumenten.

Protestantiska kyrkogården är oföränderlig. Antagligen begravs där en och annan ny icke-katolik (den heter ju egentligen Cimitero Acattolico), men det är svårt att få plats där. Här och var finns faktiskt varningsskyltar mot att strö ut kremerad aska på kyrkogården utan lov. Jag tänker mig hur folk smiter in och tippar ut sina Romälskande släktingar medan de försöker se oskyldiga ut. Men våga bara inte! Straff är att vänta.

Utställningsaffisch

För några år sedan renoverades den lilla byggnad som kallas The Garden Room och som ligger mellan kyrkogårdens gamla och nya del. Där fanns nu en utställning av den brittiska konstnären Jane Horton, som haft stipendium till Rom för att sitta och teckna på kyrkogården. Många av teckningarna var färgranna, och först tyckte jag att konstnären kanske tog i lite i överkant. Sedan blev jag rätt förtjust i dem. Där fanns många av de mest kända monumenten, ibland i svart-vitt, ibland omgivna av starka gröna, citrongula och himmelsblåa färger. Min dragon fanns också avbildad.

Nu är utställningen över, men här är i varje fall en bild på affischen och en länk till konstnärens webbplats. https://www.drawntodraw.co.uk

Antik staty med hund.

Sedan lämnade jag staden och reste bort från dess gator grå för att vandra bland ruiner – en icke oäven sysselsättning på en födelsedag. Också Ostia var precis så givande som jag väntat mig. Och solen sken. 

Gata i Ostia

Om Carina Burman

Författare. Litteraturforskare. Kritiker. Ofta i Uppsala - nu i Rom.

Läs mer...

webdisart, ltd