// you're reading...

Hela alltet

På Lilla Björn

Det finns folk som blir glada att se mig. De flesta är de väntade, de som står mig nära, men en och annan är mera förvånande. Mest oväntad är kanske mor på Orsetto.

Orsetto är en trattoria på Via Flaminia, strax utanför Porta del Popolo. Den är inte stor, den är inte nyskapande, den är inte heller turistig, trots att man har engelska beskrivningar på menyerna. Av allt att döma är den ett familjeföretag, med karlarna i köket och kvinnorna som servitriser. Maten är vällagad italiensk husmanskost och rekommenderas tveklöst. Jag har ätit där många gånger och allt har varit gott.

Så ser det ut på Orsetto

Så ser det ut på Orsetto

Periodvis har Orsetto varit populär bland Svenska institutets forskare, och första gången hamnade vi där efter rekommendation från en vän. Snart blev vi stammisar, och det berodde mycket på huvudservitrisen, som jag bellmanskt kallar mor på Orsetto. För varje år blir hon blondare, och i samma takt ökar hennes hjärtlighet mot oss.

Första gången vi kom dit (det är nu ett antal år sen) behandlades vi vänligt, andra gången hälsades vi med igenkännande – och sedan dess behandlas vi som länge saknade släktingar. Mor på Orsetto lyser upp när vi kommer och vi hälsas med kindkyssar och frågor. Ibland kallas andra i personalen ut, förändringar i utseendet kommenteras (signor, ni har ändrat ert skägg!) och vi förs i triumf till vårt vanliga bord.

Några gånger per år kommer vi dit – oftast i januari – och vid varje besök i Rom förvånas och förtjuses vi över bemötandet. Visst är vi igenkända på andra ställen (i varje fall hemma i Uppsala), men endast på Orsetto möts vi med kindpussar. Det känns som en fläkt av ett gammalt Rom, ett Rom innan turisterna blev så många – eller kanske till och med av Bellmans Stockholm.

Ett Z är släckt för tillfället, men det finns ingen tvekan om vart skylten pekar.

Ett Z är släckt för tillfället, men det finns ingen tvekan om vart skylten pekar.

Så om ni befinner er på Corson och börjar känna er matta och hungriga rekommenderar jag att gå över Piazza Piazza del Popolo (denna storartade samlingsplats) och ut genom porten där drottning Kristina kom in. Gå över den trafikerade vägen så syns neonskylten: Trattoria Pizzeria. Där ligger Orsetto – restaurang Lilla Björnen… eller kanske är det Lilla Björn, som stjärnbilden. Snart kommer maten att styrka er. Och var lugn – ni kommer att bli mätt. Portionerna är minst sagt generösa.

Om Carina Burman

Författare. Litteraturforskare. Kritiker. Ofta i Uppsala - nu i Rom.

Läs mer...

webdisart, ltd