// you're reading...

Hela alltet

Inte utan mitt märgben!

Nu svänger jag till det lite i rubriken igen. Jag är uppvuxen på rejäl svensk husmanskost. Mamma har många bravurnummer (som köttbullarna), men min favorit är köttsoppan. Den ska göras på märgben, får sedan extra kött (ett modernt lyxtillägg) och en rad grönsaker, däribland potatis, rotselleri, morötter och purjolök, kryddas med lagerblad samt kryddpeppar och serveras med klimp, som har svag smak av bittermandel. En sådan soppa gör människan glad en kall vinterdag.

Italienarna har inte mammas köttsoppa, men här finns många rätter som utgår från samma slags filosofi. Tag en köttbit med mycket ben, koka den länge, smaksätt och servera. Resultatet blir lika varmt och hjärtligt som soppan.

Vårt kök här är ovanligt välutrustat för att vara ett hyreskök, men långkok klarar vi inte av. Hemma är jag rätt förtjust i grytor, och under vinterhalvåret lagar jag gärna gulasch, boeuf bourguignon eller den indiska dum gosht. Här äter vi sådant på restaurang. Särskilt gärna äter jag osso bucco, som i princip består av kalvlägg som fått koka länge i tomatsås. Eftersom bra kalv är svår att få tag på i Sverige brukar jag göra osso bucco på lamm, men den italienska överträffar allt. Köttet är så mört att det faller i bitar. Såsen suger man upp med detta fantastiska italienska bröd. Ingen potatis här, inte. På den restaurang där jag senast åt osso bucco (den på bilden) fanns för övrigt något som påminde om den potatiskappe vi har i källaren – fast den innehöll bröd. Mmm.

Det finns ju andra långkok. Antagligen fick jag oxsvanssoppa som liten – åtminstone i skolan – men själv har jag aldrig lagat sådant. Vid flera tillfällen i Rom har jag sett pasta med oxsvans på menyn, och häromdagen tog jag in det. Det var lite som spaghetti bolognese, fast köttet satt fast på benet. Runt omkring fanns outsägligt mustig tomatsås. Långt från svensk krog- och kokbokspasta, men mycket genuin.

Man blir ju lite inspirerad. Kanske kunde man blanda ihop svensk husmanskost och italiensk? Det kanske händer intressanta saker i Burmans kök framåt hösten. Jag kommer att tänka på Ellen Rydelius kokbok Billiga dagar i italienskt kök. Tokiga dagar i burmanskt kök. Jo, det låter något, det.

buffalo web design company
naples ecommerce web design

Om Carina Burman

Författare. Litteraturforskare. Kritiker. Ofta i Uppsala - nu i Rom.

Läs mer...

webdisart, ltd